Hur kommer jag ut i en vardag som rullar på?

Jag fick ett meddelande från en följare som jag inte minns exakt hur det lät, men ungefär såhär:

Hej! Jag gillar dina tips om hur man kommer ut, men hur gör man det i en vardag som rullar på med hämtningar och lämningar på förskola, jobb och träning? Har du några tips på hur man kan komma ut då?

En mycket bra fråga tycker jag! Innan jag börjar med mina tips så vill jag också förtydliga lite bakgrunden till den här frågan (ifall du inte följer mig på instagram).

Måndagsrutinen

Sen några månader tillbaka så kör jag det jag kallar ”måndagsrutinen”. Det är helt enkelt en rutin att komma ut varje måndag. Det behöver inte vara en lång stund, men att få lite frisk luft, gärna dagsljus, lite rörelse och kontakt med natur vet jag att jag mår så bra av. Så då bestämde jag mig helt enkelt för att göra det till en vana att börja veckan så. Jag är ju ofta ute mer än så under veckan men för mig är det skönt att hänga upp det på något, och att sänka tröskeln. Vad det blir är inte så viktigt men att det blir är viktigt. Några saker jag gjort under de här veckorna:

• tagit ett dopp i en sjö
• Joggat i skogen
• Promenerat i skogen
• Stannat i en park och bara suttit en stund
• Tagit telefonmöte uppe vid Skansen Kronan
• Tagit mig till närmsta bänk, lagt mig och tittat upp på himlen
• Druckit kaffe ute
• Gått på stigar jag aldrig gått på förut
• Stoppat ner lunchen i en mattermos och tagit lunchen ute
• Suttit i mörkret och druckit te (när jag inte hann komma ut i dagsljus)

 

 

Varför jag gör detta är för att det återknyter alltid till det jag tycker är viktigt. Det finns inget bättre sätt för mig att komma i kontakt med det som är, att komma i kontakt med känslor, att känna mig levande, grundad än att vara i naturen. Och; det är som en fredad zon från allt ”förbättrande”. Går jag i stan så är det som att det ropar på mig att jag ska köpa ditt, och köpa datt. Inte alltid så lätt att stå emot. Men att vara i naturen är liksom fritt från det? Och med det menar jag inte att jag inte kan vara ledsen när jag i naturen, det kan jag absolut, men det är mer rent och äkta – om ni förstår vad jag menar? I några av mina allra svåraste stunder i livet har naturen varit mitt go to place och jag är tacksam fö det. Att stå och krama ett träd när man är riktigt ledsen är skönt. Att hålla handen i mjuk mossa när man känner att livet är för mycket är lugnande.

Hellre kort och ofta än långt och sällam

För mig finns också en anledning till att ha lite av en rutin på att komma ut, för jag blir liksom påmind varje gång om att det är något jag mår bra av och som jag mår bra av göra ofta. Hellre 30 minuter ofta än en dagsvandring en gång i månaden. Och helt ärligt blir det nästan alltid mer än en gång i veckan, men den där gången är viktigt för att hålla det uppe. Inte minst den här tiden på året när det lätt blir mer innetid (vilket i och för sig kan vara mysigt) men att komma ut och få frisk luft är något alldeles extra. Jag märker det faktiskt extremt tydligt på sömnen, jag sover så mycket bättre när jag spenderar tid utomhus. 

Vad är natur?

När man skriver ”natur” är det också lätt att tänka att det måste vara en djup skog eller vid havet där du ser horisonten. Det är såklart fantastiskt att få vara i en lugnare natur, det händer något magiskt då (i alla fall med mig). Men det är också att göra tröskeln lite för hög för vad ”som räknas”.Jag försöker se naturen i allt. För någonstans är det ju faktiskt så att från början har det varit natur nästan överallt? Och så har vi byggt bostäder, vägar, städer på det. Nu råkar jag ha ett fantastiskt naturområde relativt nära där jag bor, det är inte precis utanför dörren utan jag behöver ändå traska ca 15 minuter för att komma dit (låter inte långt men det prioriterar jag inte alltid). Men, det får inte hänga på det! Så naturen finns i allra högsta grad i en park, vid vattnet som rinner genom staden, vid älven, uppe på höjden där jag får se utsikt och hänföras över det osv. Med tiden har jag övat upp vad jag kallar ”utemuskeln”, vilket för mig innebär att jag ser möjligheter till en utestund lite här och var.
Med sagt så önskar jag ändå  att grönområden prioriterades överallt. Istället för dötråkiga parkeringar t ex. Men det är ett annat inlägg 😉 

 

Hur kommer jag ut när vardagen rullar på?

Men då till följarens fråga. Hur får man till det? För mig kan det ju faktiskt tyckas enkelt att säga allt detta eftersom jag har ett väldigt flexibelt jobb där jag till mångt och mycket styr över min tid. Med det sagt så kan verkligen mina dagar bara rulla på också, så jag får ofta prioritera det. Men för att ge några konkreta tips:

• Ät matlådan ute. Finns det något ställe i närheten av jobbet som du kan sitta och äta på som bjuder in till lite mer ”naturigt” dvs inte bara är grått och betong?
• Ät matlådan inne och ta resterande tid till att promenera ute.
• Om du har ett kontorsjobb: finns det möjlighet att ta ex möten ute? Walk and talk? Alla möten kan självklart inte göras så men kanske något?
• Träna ute på dagen på lunchen? Kanske finns det en park eller ett litet grönområde i närheten där det skulle vara perfekt att göra lite styrkeövningar eller springa?
• Utnyttja kvällen! Jag vet, det är mörkt men vad kan vi göra av det? Har du möjlighet att förlägga något träningspass ute? Ta en kvällspromenad med en vän? Gå på ett kvällsäventyr med barnen innan läggdags?

• Helgerna!! Om det är helt omöjligt att få till det i vardagen, prioritera det under helgen. I mitt tycke finns det ingen bättre helgaktivietet än att göra utflykter ute.
• Stanna till och ta en utefrulle på vägen till jobbet. Packa ner kaffe, något att äta och sitt 15 minuter någonstans. 

• Hittar du en fin plats? Stanna och bara andas där i 3 minuter. De där små, till synes för få minutrarna kan vara det som gör en enorm skillnad och ger en kontakt med naturen.

Dessa ovan råd (förutom det med barnen, då de inte fanns då) var något jag gjorde när jag hade ett kontorsjobb för många år sedan och mina dagar inte var alls lika flexibla som de var nu. När jag jobbade på sjukhus var dagarna ännu mindre flexibla, och då var min utetid framförallt att cykla de 30 minuter jag hade till bussen. Och att springa i skogen oavsett väder och hur mörkt det var några gånger i veckan. Med tiden har formerna alltså sett olika ut, men ute- och naturbehovet har väl på sätt och vis varit relativt konstant. Det finns en tjusning i att göra olika saker olika tider i livet, tycker jag.

 

Hur gör du för att komma ut under den här årstiden? Du får gärna dela med dig av dina knep och tips, jag tror det uppskattas av andra!